Varför är jag så jävla snäll för? eller mesig kanske är de rätta ordet,. men jag säger ofta alltid vad jag menar, men lägger alltid till ett litet flin efteråt så att inte folk ska ta illa upp, men de resulterar alltid i att ingen tar mig seriöst. varför? eller jo det är ju iof ganska förståeligt , men vafan är de som ska krävas för att folk ska fatta att jag menar allvar? Ska jag behöva bli riktigt jävla förbannad innan det ska hända någonting? Jag menar, visst jag är liten och tjej, och då har man inte mkt att säga till om, men alla är väl värd en smula respekt? eller åtminstone att få känna sig uppskattad och hörd?

Jag kan inte sova, jag har ont i händerna och träningsverk i ryggen, och ingen lust.. var några nätter sen jag sov själv nu, eller ja, inatt sov jag själv, men fredrik låg ju bredvid, men det märktes inte direkt..

imon vettefan hur de blir , ska iaf gymma med cissi runt 2-3, så långt har jag kommit, sen har jag ingen aning om hur det blir, vet iaf att cissi tomas och fredrik finns med i planeringen :)

ni vet jag har ganska lätt att glömma, och även om jag egentligen vet det lite grann, så är de ända jag gör är att sträva efter bekräftelse, får jag den inte så sjunker jag. hårt.. Åh jag vet fan inte hur jag vill ha de eller hur fan jag ska göra, men såhär kan jag inte ha det! men som jag skrev däruppe, jag måste tydligen bli förbannad för att folk ska ta mig på allvar, eller jag har inte direkt provat än, men det börjar fan bli dags !

dags för sängen börjar det också bli! natt
<3?