Jag är så sjukt trött på allt! att åka hemifrån kvart i 7 på morgonen och komma hem kvart över 5 suger energin ur en som alkis suger i sig renat. Och att inte kunna lita på dom allra närmaste raderar den gnutta livslust som finns kvar i en.. Att inte få träffa dom underbara som man KAN lita på varje dag som man faktiskt är van vid, kan ibland vara jobbigare än man tror.

Det är höst och jag känner hur kylan och mörkret kryper i en, och ja, jag är mer krävande på hösten! Jag behöver mer! På våren kan man vara på asdåligt humör sen kommer man ut och ser att nästan all snö är borta och att solen skiner, då krävs det nästan ingenting för att resten av dagen ska vara bra, men nu behövs det ungefär dubbelt så mycket för att man ska hålla humöret uppe..

det spelar ingen roll hur dåligt man mår man ska aldrig ta sina närmaste förgivet, aldrig glömma vilka det är som är dom äkta vännerna och vilka som bryr sig. Även fast det kan vara jävligt svårt att se det i vissa stunder, så vill jag bara väl!
<3